Pirate Bay-domen håller inte

Dagens stora nyhet, i hela världen faktiskt, var Stockholms Tingsrätts dom mot de fyra åtalade i Pirate Bay-målet. Men vad betyder domen? 

Ett svar är "ingenting". Den överklagas och ändras i hovrätten.

Å andra sidan betyder den att 290 kommunala bibliotekschefer sitter pyrt till. 

Jovisst, på våra folkbibliotek, liksom på KB och åtskilliga akademiska och andra offentliga bibliotek, har dom ju också söktjänster som möjliggör för människor att få tag i och kopiera upphovsrättsskyddat material. En del folkbibliotek har kanske till och med kvar katalogerna på  3"x5"-kort, ett katalogsystem specifikt designat för att kringgå Ipred-lagen!

Det är ju faktiskt värre än så: på de flesta bibliotek finns det ju dessutom fotostatkopieringsapparater så det är inte bara söktjänsten om tillhandahålls utan också själva exemplarframställningen! Och vilken fantastisk möjlighet för skivbolagen att få skadestånd från Xerox, Gestetner och Canon som levererar maskinerna som kan användas för att ta fotostatkopior på skivomslag!

Nä, just det, det låter ju inte riktigt klokt. Det låter ju faktiskt helvrickat.

Men det är ju faktiskt så det är. Och det är också därför dagens dom inte kan hålla.

I en rättsstat måste man ha åtminstone det minimikravet på rättssystemet att det som i ett fall anses vara lagligt inte samtidigt kan anses vara ett brott i ett annat fall. Det får helt enkelt inte vara beroende på tekniken som används huruvuda det anses brottsligt att kopiera en bok eller ett musikstycke för eget, privat, ickekommersiellt bruk. Det vore som att det ska anses vara mord om man förgiftar någon, men att det är bara en "olycka" om man kör över och dödar samma någon med sin bil. Inte heller det låter väl rimligt?

Klimatomställningarna är en möjlighet - inte ett hot

Moderatrgeringen fortsätter att motarbeta effektiva åtgärder för att kraftigt reducera de svenska utsläppen av fossil koldioxid. Varför, måste man ju fråga sig. Det kan väl inte vara så att moderater inte förstår att petroelum är en ändlig resurs som faktiskt är på väg att ta slut, och att omställningen til ett fossilfritt samhälle måste ske förr eller senare?

Saken är ju den att det måste göras nu om det ska gå att undivka en fullständig klimatkatastrof. Man kan inte vänta tills oljan är slut med att göra något åt fossilbränsleberoendet.

Hur kommer det sig att högerpolitikerna är så kapitalt oförmögna att se de åtgärder som är nödvändiga ur klimatpolitisk synvinkel som fantastiska möjligheter till utveckling? Moderaterna som påstår att dom är så bra på ekonomi och omhuldar företagens rätt att tjäna pengar så till den grad att de gärna åsidosätter våra individuella fri- och rättigheter?

För så är det nämligen: en omställning av samhället till en fossilbränslefri framtid representerar en utvecklingspotential utan motstycke i världshistorien. Det finns visserligen exempel från historien men inga som kommer i närheten av klimatomställningarnas globala potential.

Men låt mig ändå illustrera med ett historiskt exempel: För 70 år sedan ställdes ett helt land om från fossilbränslen till inhemska bränslen. Människor cyklade, gick eller åkte spårvagn och rälsbuss till sina jobb. De få bilar som rullade vidare gick på biobränslen. Omställningen tog mindre än två år, och det försprång detta land hade över resten av världen när krisen var över varade i över tjugo år. Landet heter Sverige.

Under andra världskriget gick alla privata bilar på inhemska biobränslen - gengas. Människor tog sig till jobbet till fots, på cykel, med spårvagn eller med tåg. Den snabba omställningen från fredsekonomi till krigsproduktion tog mindre än två år och krävde bara en begränsad utgivning av försvarsobligationer. Efter två år var omställningen klar och staten behövde inte längre låna av svenskarna.

Visst satt man i en lite bättre sits när det gäller spårtrafiken - det fanns ett tiotal städer med spårväg och järnvägsnätet i södra Sverige var dubbelt så finmaskigt mot idag - men idag är vi betydligt rikare som nation och behöver ju inte samtidigt lägga pengar på militär rustning. Om vi lägger manken till kan vi även idag ställa om vårt samhälle snabbt.

Och det är ju i en sådan situation som vi är i idag som riktiga satsningar på offentlig infrastruktur behövs. Både för att vi sitter i en ekonomisk kris som vi tar oss ut med den stimulans offentliga investeringar innebär, och för att klimatpolitiken kräver en omställning av transportsystemet från vägarna till järnvägarna, spårvägsspåren och fartygen.

Parallellen till andra världskriget tar inte slut där. Poängen med att göra omställningen snabbt är att vi då får ett ofantligt försprång gentemot resten av världen som motsvarar det försprång vi hade gentemot resten av Europa efter 1945. Resten av världen måste också ställa om från fossil-ekonomi till hållbar ekonomi. Om vi gör det först kan vi dels exportera vår expertis och på så vis gynna handel och samfärdsel. Och dels kan vi, när andra länder kämpar för att ställa om från petroleum när tillgången på olja sinar, lugnt luta oss tillbaka med vår omställning redan genomförd.

Att göra omställningarna av vårt samhälle nu och snabbt är alltså inte bara nödvändigt ur klimatsynpunkt. Det är också ett fantastiskt tillfälle att stimulera den svenska ekonomin och det svenska samhället, och att ge oss själva ett försprång gentemot resten av världen som säkerligen varar minst lika länge som de goda tiderna efter 1945.

Den politiska kompassen

Jag hade en konversation på Facebook med en av mina FB-vänner, för övrigt också bloggare, och hon tipsade mej om en tredje dimension på den politiska kompassen. Det verkade ju ball, så då kör vi då:

Mina resultat blev -8,50 Economic, -8,05 Social och +9,67 på demokrati och medborgerliga frihetsskalan. Jag hoppas att det inte är någon av mina vänner som förvånas att jag ligger långt nere till vänster på kompassen och högt upp på demokratimätaren? Fast någon riktig tredje dimension är det ju inte eftersom de där mer specifika "FRA och IPRED"-frågorna egentligen inryms i den tvådimensionella kompassens skala. Kul var det i alla fall!

Föräldraskap och politik

Igår var det Internationella Kvinnodagen. Dagen till ära satt vi i Miljöpartiet i Finspång och diskuterade hur vi ska lägga upp vår budget för Finspångs kommun för att rädda kommunanställda, vilka ju främst är kvinnor, från uppsägning och arbetslöshet.

Nu på morgonen läste jag en artikel om Margot Wallström på BBC:s webbsajt och det fick mig att fundera. Att mina funderingar tog den vändning de gjorde beror på att jag är arbetslös och att mina barn därmed enligt Finspångs komuns regeler inte får vara på förskolan mer än 3 timmar per dag. När jag hörde om ett flyttat politiskt möte nu på morgonen trodde jag alltså att jag inte skulle kunna delta. Men personalen på förskolan, givetvis kvinnor, ställde upp och var flexibla så att jag ska kunna gå ändå.

Alltså gick min tanke genast till föräldraskap och politik. Att vara politiker och ha ett familjeliv är svårt, inte bara för kvinnor. Men likförbannat är det ingen som frågar mej hur det är att både vara pappa och politiker. Sådana frågor får bara kvinnor, som om det bara är kvinnor som är föräldrar. Och det gör mig arg - och den ilskan ger en bra utgångspunkt för att anlägga ett feministiskt synsätt på problemen i vårt samhälle.

Kvinnodagsfundering

Igår var det Internationella Kvinnodagen. Dagen till ära satt vi i Miljöpartiet i Finspång och diskuterade hur vi ska lägga upp vår budget för Finspångs kommun för att rädda kommunanställda, vilka ju främst är kvinnor, från uppsägning och arbetslöshet.

Nu på morgonen läste jag en artikel om Margot Wallström på BBC:s webbsajt och det fick mig att fundera. Att mina funderingar tog den vändning de gjorde beror på att jag är arbetslös och att mina barn därmed enligt Finspångs komuns regeler inte får vara på förskolan mer än 3 timmar per dag. När jag hörde om ett flyttat politiskt möte nu på morgonen trodde jag alltså att jag inte skulle kunna delta. Men personalen på förskolan, givetvis kvinnor, ställde upp och var flexibla så att jag ska kunna gå ändå.

Alltså gick min tanke genast till föräldraskap och politik. Att vara politiker och ha ett familjeliv är svårt, inte bara för kvinnor. Men likförbannat är det ingen som frågar mej hur det är att både vara pappa och politiker. Sådana frågor får bara kvinnor, som om det bara är kvinnor som är föräldrar. Och det gör mig arg - och den ilskan ger en bra utgångspunkt för att anlägga ett feministiskt synsätt på problemen i vårt samhälle.

Fildelningsrättegången handlar om teknikfientlighet

En annan aspekt som PirateBay-rättegången sätter fingret på är teknikfientlighet. 

Det handlar om teknikpionjärer som jagas av gammalmodiga skivbolag som inte kan tänka sig att det faktiskt går att distribuera musik utan att man behöver distribuera den på ett fysiskt medium.

Hur skulle det sett ut om världens alla telegrafbolag hade försökt stoppa telefonen? Om all världens radiobolag hade försökt stoppa televisionen? Eller om alla telefonbolag i världen hade försökt stoppa mobiltelefonin?

Det är den parallellen som man måste se. Det är gamla, fantasilösa gubbar på skivbolagen som inte inser vilken fantastisk möjlighet bittorrenttekniken för dem att distribuera sina produkter, i stort sett utan kostnader för distribution eller marknadsföring!

För det är precis så det fungerar. Distributionen sker med hjälp av nedladdarnas egna datorer. Någon distributionsserver med massivt bred bandvidd till internet behöver man inte. Dessutom marknadsför innehållet sig självt bland annat genom användarnas rekommendationer.

Vi har ju redan en upphosvrättsavgift på inspelningsbara media, såsom CD-r eller DVD-rw som går till bland andra STIM. Om mediabolagen sedan själva börjar distribuera sina produkter via bittorrent-sajter som The Pirate Bay kommer den amatörmässiga distributionen som finns idag att fullkomligt drunkna i flödet av "laglig" distribution.

Det är den möjligheten man borde se, istället för att försöka stoppa ny teknik för att man tror sig kunna fortsätta tjäna pengar på den gamla. För det kommer inte att gå, lika lite som det gick att stoppa diskoteken när dansbanden förde kampanj mot musik på vinylskiva på krogen.

Fildelningsrättegången handlar om yttrandefrihet

Den pågående rättegången mot grundarna för webbsajten thepiratebay.org aktualiserar frågan om fildelning återigen. Och det finns flera orsaker att vara bekymrad.

Den här rättegången inte kommit till på "rätt" sätt. Det är politiska påtryckningar från starka ekonomiska intressen, från utländska regeringar och från EU som har lett till tillslag och åtal mot Pirate Bay. Och det är samma sorts påtryckningar som överhuvudtaget lett till att det lagstiftats mot fildelning i Sverige.

Det känns som om de politiker som varit med och beslutat om att kriminalisera enhel ungdomsgeneration genom att stifta lagar mot fildelning inte var med på 1980-talet. Ni vet, på den tiden då vi spelade in blandade kassettband till våra vänner från LP-skivor. Det finns väl ingen som skulle komma på idén att stifta en speciell lag mot det?

Att gå in på ett bibliotek och göra fotostatkopior av vilken bok som helst för privat bruk är ingen som skulle komma på att lagstifta mot heller. Det handlar helt enkelt om yttrandefrihet. Allas rätt att ta del av andras åsikter, skrifter och anda kreativa verk.

Och bara för att biblioteket som thepiratebay tillhandahåller inte finns i den fysiska verkligheten och kopiatorerna inte levererats av Xerox så är principen inte annorlunda. Rätten att kopiera för privat bruk, oavsett medium och oavsett teknik, borde skyddas helt enkelt för att yttrande- och meddelandefrihet är själva förutsättningen för ett demokratiskt samhälle.

Det finns inget så icke-förnybart som kärnkraft!

Maria Ferm och Jakop Dalunde, Grön Ungdoms språkrör, skrev på Newsmill om kärnkraften som elkraft för fossiler. Det är lätt att hålla med. Det är ju ännu värre, till och med.

Fossila bränslen kan ju nybildas. Om vi antar att de närmaste miljonerna år eller så innebär att den koldioxid vi släppt ut i atmosfären återigen binds i biomassa, som i sin tur får ligga still i ett par hundra miljoner år,så kan vi börja elda naturgas, petroleum och stenkol igen om, säg, tre hundra miljoner år. Det är ju bara tusen gånger så lång tid som det uttjänta kärnbränslet ska slutförvaras. Det finns kanske någon fossilkraftkramare som tycker att det är en bra idé?

Men kärnbränsle är den ultimata icke-förnybara kraftkällan. Uran bildas nämligen inte annat än i supernovae. Den supernova som bildade det stoftmoln som vårt solsystem bidades ur hände för sissådär tio miljarder år sedan. Kärnkraften använder alltså energi som inte funnits i omlopp i solsystemet någonsin. Den utnyttjar energi från en exploderande stjärna som slutade existera fem miljarder år innan jorden ens bildades.

Och vi som kan lite om astrofysik vet ju också att solen inte kommer att sluta sina dagar som supernova utan som en dvärgstjärna. Något nytt uran kommer alltså aldrig att bildas i vårt solsystem, hur länge vi än väntar. Det blir inte mer ickeförnybart än så! 

Yttrandefrihetsbrott utreds av rättsväsendet - inte av folkpartister!

Det är väl dags att kommentera den senaste veckans nyheter. Det som upprört mig mest var inte Centerpartiets plötsliga ändring av Fälldins rakryggade ovilja att dagtinga med kärnkraftmotståndet till att bli ett reaktorkramande parti. Det känns bara bra att representera det parti som kommer att få ta över en del av de kärnkraftkritiska centerpartistiska rösterna i valet 2010. Vem vet, centern kanske gör KD sällskap och halkar ur Riksdagen? När de fyra borgerliga partierna bara är fyra nyanser av moderatbrunt finns ju en uppenbar risk för de mindre partierna att uppfattas som onödiga av väljarna.

Nä, den nyhet som upprörde mig mest den gångna veckan var en lokal nyhet från min gamla hemstad Norrköping där Svensk-palestinska föreningens utställning om Gaza stoppades efter påtryckningar från den minst sagt högervridne folkpartisten Mathias Sundin. Hur en man med sådana extrema åsikter kan få vara kvar i samma parti som Bengt Westerberg en gång ledde fattar jag inte. Westerberg, som blev varenda invandrad svensks hjälte när han reste sig upp och gick ut ur TV-rutan när Ny Demokrati kom in i studion, har knappast något gemensamt med en politiker som mer eller mindre tycker att det är rätt av Israels armé att bomba Gaza. 

Min upprördhet beror främst på att en politiker med hänvisning till en EU-definition av antisemitism på ett så uppenbart sätt tillåts sätta det svenska rättssystemet ur spel. Huruvida det är antisemitism att sätta två fotografier bredvid varandra, där det ena föreställer nazistiska övergrepp mot judar och det andra föreställer israeliska övergrepp mot araber, är nämligen inte en uppgift för politiker att avgöra! Och det är absolut inte en uppgift för EU att avgöra vad svenska domstolar ska uppfatta som antisemitism. 

Det är nämligen rättsväsendet, inte politikerna, som avgör om en text, en bild, en predikan eller någon annan typ av yttrande är att betrakta som ett yttrandefrihetsbrott. Det är alltså bara en svensk domstol som kan avgöra om de ansvariga företrädarna för Svensk-palestinska föreningen kan ha gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp. Vad Sundin borde ha gjort, om han hade haft ett allvarligt intresse av att beivra ett eventuellt brott istället för att bara se till att skapa tidningsrubriker, är förstås att polisanmäla utställningen. Därefter utreder polisen huruvida ett brott är begånget och åklagaren som är förundersökningsledare skulle kunnat stoppa utställningen. 

Jämställdhet här och nu - en bokrecension

Jämställdhet här och nu är skriven på uppdrag av Assyriska Kvinnoförbundet för att användas inom det assyriska föreningslivet i Sverige. Boken är del tre i ett mycket ambitiöst projekt ("Jämställdhet Nu!") som drivits av Assyriska Kvinnoförundet. Genom projektets kartläggning av utgångsläget 2006 och dess seminarieserie för förbunds- och lokalföreningsstyrelser har Assyriska Kvinnoförbundet lyckats inleda ett framgångsrikt förändringsarbete i de assyriska föreningarna som hela Sveriges föreningsliv kan lära sig mycket av. 

Assyrierna är den statslösa folkgrupp från tvåflodslandet kring gränsen mellan Turkiet och Irak vars möte med föreningsfrihet och yttrandefrihet i Europa och i Sverige i synnerhet har gjort dem till riktiga förenings- och folkrörelsemänniskor, så till den grad att de till och med har ett eget elitfotbollslag. 

Men metoderna och exemplen i boken är förstås inte specifikt "assyriska" utan helt allmängiltiga. Även intervjuerna och citaten från människor som är aktiva i det assyriska föreningslivet kunde lika gärna handlat om en vanlig idrottsklubb eller bostadsrättsförening. Det här är helt enkelt en alldeles lysande introduktion till feminismen för det svenska föreningslivet! Det är ju inom föreningslivet, som ofta har svårt med rekrytering och återväxt, särskilt korkat att utesluta hälften av befolkningen bara på grund av kön. 

Här får man snabba definitioner på vad det innebär att vara medveten om hur kön och makt hänger ihop, ett helt batteri med övningar för att synliggöra för sig själv och för de aktiva i ens förening hur det ligger till med könsmaktsordningen på hemmaplan, och dessutom en uppsättning strategier för hur man kan arbeta för att göra läget bättre. Här får vi inte bara definitioner på de "klassiska" härskarteknikerna och verktyg för att bemöta dem, utan också råd hur man själv kan arbeta för att göra tvärt om för att helt desarmera varje försök till användning av dem. 

Som sagt, det här är en bok som hela det svenska föreningslivet skulle må bra av att använda. Alltifrån idrottsklubbar och modelljärnvägsföreningar till bostadsrättsföreningar och politiska partier. Beställ den från Assyriska Kvinnoförbundet!

Lite mer test!

Kollar om man kan blogga på två bloggar samtidigt! ;)